Klara Wester snyggast i världen

Världen sexigaste och snyggaste fotomodell genom alla tider har  nu äntligen korats genom att någon äntligen våga ta tag i den svåra frågan och svara på den – Rakt – Ärligt & Helt – Objektivt –

Enligt de främsta mode experterna vilka tyvärr måste vara anonyma för att kunna säga liknande saker till andra så beror utnämnandet inte på de bilder som fått främst uppmärksamhet utan mer på vägen dit.

Klara Wester
Klara Wester

En Pontiac med skugga som inte går att baktala  det är vägen till klockrike. Modet att visa baken till det genuint modesta skingrar vackert all tvekan om ryggslut som ryggar tillbaka, precis som böckerna i alla bibliotek världen över.

Klara Wester
Klara Wester

FÅ modeller ha fått så mycket raketost av att gå på catvalken

Klara Wester
Klara Wester

Några riktigt sköna så kallade idiotfotograferingar som lik förbannat blir snygga är det få som klara så galant som

Klara Wester
Klara Wester
Klara Wester
Klara Wester
Klara Wester

Inte mer konstig än att kunna ha känslan för sig själv, i sig själv & sedan kommer en hel del annat av sig själv när andra märker att man litar på sig själv. För att man är snyggt pålitlig.

Klara Wester snyggast i världen

Klara Wester snyggast i världen

Barbi på bettet, breder ut filten

 

Klara Wester
Klara Wester
Klara Wester

Här med sin martini och sugrör

Klara Wester självdistans & skönhet

Med bindande självdistans or fokus på det många ändå inte ser, såsom objektiv i ögat. Den lekfullhet som hör skönheten till är sällan skådad, men kisar du riktigt noga så kan du kanske se något, när du tittar bort och bara minns.

Tuut Tuut, här kommer glassbilen vem vill ha iglo och vem vill ha strut? Fryst Pizza och en karta med oskrivna lagar till alla för att själva ta modet till sig och skriva om.

image

Pudelrockarnas givna favorit Barbi som kan mer än Ken tucky fried och onion rings. Även visa var mossan finns på de böljande urtidskullarna i grundbegreppet och graniten.

image
imagehttps://www.bloggportalen.se/blogportalimages/blogimages/originals/163311.png
Chianti, Merlot eller Focault som pendeln i hammocken? Här bestämmer du ingenting

 

Klara

Pegasus läppjelse en lite förgylld bakelse inte lika gård som Sara Bernard men med mer frukt och mer kräm soft men ändå bekväm.

Klara Wester
image
image
Klara Wester

Mamma till all skönhet och dotter till dina ofödda barnbarn, vem du än är

image

Lubricerar ögonen genom att blunda för vad du har för dig

image

Sitter på marken och skingrar tankarna

Klara Wester

Den seriösa modellen som går över gatan på övergångsställen

Klara Wester

Ögna detta objektiva val och bågna inte mer än du kan rodna. Det är ett ljust bryt av spektra  med färg. Eftersom Klara Wester nu lär vara gift eller på väg till något sådant är det med stor och rigorös säkerhetsomtanke vi nu vågar publicera detta officiella resultatet från alla våra kända modeorakel och före detta professionella fotomodeller.

Klara Wester
Klara Wester
Klara Wester
Klara Wester

Ful snygg, dirty sexy i really dont give a shit. Frekking fantastic.

Sesså nu är det äntligen sagt och alla fakta ligger på bordet. Det bästa just du kan göra just nu är väl att acceptera faktum och vara glad för att du äntligen fått veta något som väldigt många gissat väldigt mycket omkring.

 

Seo hör

Så å äh ö

SEO HÖR

med ett öga vigt för skönhet

blogstats trackingpixel

Drömmen om en Svensk Atombomb

Drömmen om en svensk atombomb & vad som finns kvar I dag: En krater  45 till 50 meter från ände till ände. Det vad som finns kvar av den gamla stolta drömmen idag, för världen att se, som ett avspärrat hål i den Norrländska urmarken. Här sprängdes det med en enda detonation motsvarigheten till 500 ton TNT. Det kvarvarande resultatet ungefär delat med 10 i meter

En 50 meter sjö ute i urmarken

Drömmen om den Svenska Atombomben

Drömmen om den Svenska Atombomben En 45-50 meters krater finns kvar – Som Krater sjö –

Sprängningen skedde  för att lära de intresserade mer av hur tryckvågorna och annat betedde sig i verkligheten inför den svenska atombomben. Programmet var mycket viktigt och många sköna miljoner lades på projektet.

Drömmen om en svensk atombomb & vad som finns kvar

1783Nausta smällen och det svenska atombombsprogrammet

66°25’57.7″N 19°05’30.2″E

Den numera avsomnade Värnpliktsnytt skrev en bra artikel i ämnet som numera är relativt osynlig

Nausta Smällen

ATTRAPPSPRÄNGNING. Sverige planerade att genomföra kärnvapenprov i norrländska Nausta, utanför Jokkmokk. Men planerna hann aldrig genomföras. Det enda som provsprängdes var attrapper av en atombomb, som bilden visar.

Statsminister Tage Erlander och gänget svettades i maktens korridorer. Som vanligt i efterkrigstidens Sverige var man en aning nervösa. Rätt som det var kunde den ryska björnen komma. Risken fanns att den var hungrig.

Runt östersjöområdet ville ingen vara i onödan. Där fanns fienden. En kontinent hade skövlats av död och förintelse. Spåren efter nazisterna sopades igen. Röda armén stack österut. Andra världskriget var slut.
Överbefälhavaren Nils Swedlund ville ha en fet bomb.
Topparna bland borgarna hakade på. Hjalmarsson, Ohlin och till och med centerns ledare Hedlund stöttade i olika intensitet planerna på att utveckla en svensk atombomb.
– Partiet var delat, men min uppfattning är att kärnan inom det socialdemokratiska partiet kring 1960 var för en kärnvapenanskaffning. Men Erlander blev efterhand svagare i frågan, säger Nils Gyldén, tidigare kärnvapenforskare.

Svenska förintelsevapen Tidsplan för Svensk atombom

ÖVAR ANFALL. Under 1950-talet var det inte ovanligt att man övade inför ett eventuellt kärnvapenanfall. Här är två svenska soldater vid en sådan övning 1954.
Karl Frithiofson var statssekreterare under den här tiden. Han förnekar att regeringen ska ha stött planerna så intensivt. Däremot bekräftar han borgarnas starka opinion.
– Per Ahlmark från folkpartiets ungdomsförbund verkade tycka att de som inte ville ha kärnvapen var mindre värda. Men nu har han kallat det för en ungdomssynd. Han var väl inte född med gott omdöme.
1945 hälsade ”Little Boy” på i Japan. Världens alla fysiker pissade på sig av skräckblandad förtjusning.

Nausta Smällen  (1)

Samma år etablerades Foa, Försvarets forskningsanstalt. Foa fick till uppgift att arbeta efter två spår: Ta reda på vad som hade hänt, och öppna egna möjligheter.
1947 gjordes en rockad. En hel avdelning forskare vid Foa förflyttades till nystartade AB Atomenergi. Det färska reaktorprojektet följde med. 1956 beslutade Sveriges riksdag om ett – som de trodde – civilt atomenergiprogram.
Så var det emellertid inte. Genom doktor Sigvard Eklund hade man styrt upp programmet till att gå hand i hand med överbefälhavarens riktlinjer för ett svenskt kärnvapenprogram. Kärnenergilinjen gav plutonium för vapenproduktion och billig energi på köpet. Målet var att framställa ett antal kärnladdningar i Nagasaki-klass (runt 15 kiloton).
Två av anläggningarna för framställning av plutonium var Ågesta och Marviken. Den senare var tänkt att bli nyckeln till produktionen. På grund av en reaktorteknisk felkonstruktion kom den aldrig att användas.
De flesta anställda vid AB Atomenergi hade ingen aning om att de ingick i det svenska kärnvapenprogrammet. Chefen talade inte om hur det hängde ihop. Tungt vatten – som krävdes i reaktorerna – importerade man från Norge.

Sverige hade stora uranfyndigheter i bland annat Västergötland. Problemet var att uranet låg utspritt. En brytning hade varit en dålig affär. Dessutom måste uranet höganrikas till enorma kostnader. Av plutonium fanns bara forskningsmängder i Sverige. Större mängder skulle möjligtvis gå att få från utlandet. Det var inte lätt. Plutonium var en känslig handelsvara. Ett avtal med Storbritannien eller USA skulle sänka Sveriges status som alliansfritt. Alternativet var att producera plutonium i egna reaktorer.
Samtidigt som Eklund rekryterades Torsten Magnusson till Foa, som chef för kärnvapenprogrammet. Magnusson var arkitekten bakom L-programmet, som den militära motsvarigheten till det civila programmet hette. Som bonus hade han intima kontakter med höjdarna i regeringen, och överbefälhavaren.
– Han var väldigt central för forskningen kring kärnvapen i Sverige, säger Bo Janzon, idag forskningschef på nuvarande Foi:s anläggning i Grindsjön.

Nausta smällen

ÖB ville omedelbart ha atomvapen, men fick nej av riksdagen. Regeringen gav honom då i uppdrag att ta fram en utredning kring ekonomi och tidsmässig planering, rörande kärnvapentillverkning.
– Överbefälhavaren Nils Swedlund tyckte inte att försvarsdepartementet skulle lägga sig i vilken kaliber vapen skulle ha. Det ankom på militären. Häpnadsväckande, säger Karl Frithiofson, som jobbade intill Sven Andersson.
Redan 1957 provsprängde försvaret enorma nitrolitladdningar i Nausta, en bit från Jokkmokk. Meningen var att testa luftstötvågsverkan, genom att ställa ut flygplan och stridsvagnar på olika avstånd från laddningen i terrängen. Hälften av de försökskaniner som förvarades inne i föremålen, fick lungorna sprängda. 1959 började stödet för ett svenskt kärnvapen vackla betänkligt. Det hotade att splittra det socialdemokratiska partiet. Främst var kvinnoförbundet emot. Tage Erlander själv tvekade. Däremot var han beredd att göra det mesta för att hålla ihop partiet. Lösningen blev en arbetsgrupp, med medlemmar från partiets bägge falanger. Olof Palme utsågs till sekreterare. Av en händelse knöts även Torsten Magnusson till utredningen.

Resultatet blev en skickligt ihopsatt kompromiss. Någon forskning som syftar till ”framtagande av tekniskt och ekonomiskt underlag för tillverkning och provning av kärnvapen får inte utföras”.
Begreppet skyddsforskning kom till. Redan ett år tidigare hade riksdagen tagit beslut om att begränsa forskningen kring kärnvapen. Men under bordet godkände regeringen Foa: s anläggning i Ursvik, varifrån huvuddelen av kärnvapenforskningen kring plutoniets metallurgi bedrevs.
I fortsättningen gällde begreppet ”utvecklad handlingsfrihet” för Foa. Försvarsminister Sven Andersson tyckte att den tidigare handlingsfriheten tolkats alltför snävt. Förbudet mot konstruktionsforskningen flöt lätt in i den skyddsforskning som nu lanserades.
– Det var inte alls så distinkt. Politiskt kallade man det handlingsfrihet, för Foa hette det skyddsforskning, säger Nils Gyldén.
Man var nämligen tvingad att konstruera för att kunna utvärdera vapnets egenskaper.
– Regeringen var överens om strategin. Man skulle forska kring hur en angripare skulle anfalla Sverige, och vilka motmedel vi kunde ha. För det måste vi känna till vapnets konstruktion. Men Sven Andersson sa att den sista pusselbiten aldrig skulle sättas på plats, säger Karl Frithiofson.Nausta

1960 gick Nils Gyldén ut Tekniska högskolan i Stockholm. Han hade tidigare gjort sin militära grundutbildning på Lv 6 under tre månader. Där skulle han fortsätta sin värnplikt, som tekniker.
Men Nils hade träffat sin flickvän och ville inte flytta.
Som tur var hade hans gamla lärare på Tekniska högskolan kontakter ute på Grindsjön, någonstans på Södertörn. Forskarna utnyttjade avskildheten till att skjuta raketer och provspränga konventionella vapen.
Nils fick anställning på anläggningen. Det verkade lätt att komma loss från den vanliga värnplikten.
Som 22-åring kastades Gyldén rätt in i det svenska kärnvapenprogrammet. Omkring tio personer ingick i forskningsgruppen.
Han var fascinerad. De fick allt de pekade på. Han hade aldrig samvetskval över verksamheten som bedrevs, och som han själv var en del av.
– Det hade jag inte. Man var färgad av tidsandan. Vi var små och runt Östersjön fanns en hotfull Sovjetunion. Stormakterna rustade upp, säger han.
Nils bedrev experimentell verksamhet för att ta fram funktionsprinciper för kärnladdningar med plutonium eller höganrikat uran. Uranet var på många sätt bättre. Det var mycket lättare att föra samman. Men en anskaffning av vapenuran sågs som helt orealistisk för Sveriges del. Plutonium var inte tacksamt att arbeta med. Det var knepigt att föra ihop, och jobbigt att observera. Man arbetade med miljon- och miljarddels sekunder. Men avgörande till slut var att det skulle kunna produceras inom Sverige.

Torsten Rapp blev ny överbefälhavare efter Swedund. Hans krävde kärnvapen i sina underlag för försvarsanslagen, men var enligt uppgift inte lika aggressiv i sitt förespråkande.
Arbetet med framställningen av kärnvapen fortsatte. Det gick ganska smärtfritt fram till mitten av årtiondet. Provsprängningar i Norrbotten var inplanerade. Forskningen kring att förstå hur man skulle kunna spränga ihop en kärnladdning, och därmed uppnå en kedjereaktion, fortsatte. Sverige var snart bara något enstaka år från att kunna konstruera en bomb. Men det blev problem med produktionen av vapenplutonium. Det krävdes fem till tio kilo för en bomb, och det fanns inte nog mycket, av tillräckligt hög kvalitet.

Stora problem fanns också kring säkerhetssystemet. En bomb skulle varken kunna explodera av misstag eller i händerna på terrorister. En bomb skulle i princip tåla att släppas från 10 000 meters höjd, utan att explodera.
– Det var inte alldeles trivialt. Avancerad systemkunskap krävdes, säger Bo Janzon.
För att bära vapnen avsågs Lansen A32 och senare AJ 37 Viggen. 1968 togs det slutgiltiga beslutet om att upphöra med all forskning kring kärnvapen. Tio år efter det första beslutet.

Nausta
Det var också runt denna tidpunkt som Foa var som störst. Under fyra år avvecklades programmet successivt. Ingenting nystartades. Det var inte längre i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att ha kärnvapen. Dessutom fanns en internationell debatt om icke-spridning, och ett utökat samarbete med USA. Inom det socialdemokratiska partiet fanns åter tendenser till partisplittring i frågan. Plötsligt hade också militärens ovilja växt: Atombomben åt upp en för stor del av budgeten.
1970 skrev Sverige på FN-avtalet om icke-spridning av kärnvapen. Men den tilltänkta svenska kärnvapenepoken dog inte förrän två år senare.
Satsningens sista dödsryck ägde rum i Ursvik 1972.
Det var första – och troligtvis sista – gången plutonium sprängdes i Sverige. Det rörde sig bara om några få gram.
– Man gjorde försök för att förstå hur plutonium beter sig när det komprimeras under högt tryck. I en kärnladdning skulle det ha behövts 1000 gånger mera plutonium, säger Nils Gyldén.
I dag finns bara skal kvar av det svenska kärnvapenprogrammet. De högsta företrädarna är döda. Den forskning som bedrivs handlar enbart om att studera andra länder. Bo Janzon talar om ett ämne han ofta återkommer till. Förhoppningen om att kärnvapen aldrig mer ska användas.
– Men Sverige är i stånd att utveckla en bomb om det skulle behövas. Kompetensen finns. Vissa människor på Pentagon tror att reaktorn i Ågesta står kvar för att hålla alla optioner öppna. Men den står där för att radioaktiviteten ska avklinga och göra demonteringen lättare.

I Grindsjöns åtta kvadratkilometer skog ligger ett stycke svensk nutidshistoria gömd.

– Det här skulle bli Sveriges Los Alamos, säger Bo Janzon. forskningschef på Foi i Grindsjön.
När forskningen kring kärnvapen inleddes fick forskarna själva införskaffa utrustning för att simulera verkan av kärnladdningsexplosioner.
Bunkern som tjänstgjorde som den svenska atomforskningens centrum är minimal. Utanför betongväggen sprängde man bomber på upp till tio kilo. Innanför stod röntgenblixtarna och registrerade bilder på en nanosekund. I slutet av femtiotalet bytte aktiviteterna på Grindsjön inriktning. Man fick inte längre forska kring tillverkning och provning av kärnvapen.
Forskaren Gunnar Andersson kom till Foa i början av sextiotalet.
– Efter 1958 års riksdagsbeslut upphörde allt utvecklingsarbete. Vi bedrev bara skyddsforskning, säger han.
I dag arbetar omkring 140 personer från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI på Grindsjön. Forskningen riktas mot konventionella vapen och skydd.
Enligt Bo Janzon, forskningschef, var Sverige sannolikt bara något enstaka år ifrån att kunna konstruera en egen bomb – om man väl bestämt sig för det.

En bit från bunkern ligger en grotta som varken Bo Janzon eller Gunnar Andersson riktigt vet varför den byggdes. Ingången ligger dold bakom ett stort plastskynke. Snön omkring ligger djup. Inne i berget möts man av mörkret och en tystnad av betong och fukt. Gångarna ligger ödsliga.
Troligen var grottan i berget tänkt att användas vid kärnvapenforskning, i syfte att testa stötvågor.

Källor: Christer Larsson, reporter på Sveriges Radio. Har gjort ett radioprogram och skrivit flera artiklar om kärnvapen i ”Ny teknik”. Bo Janzon, Nils Gyldén, Försvarets forskningsanstalt 1945-1995 Redaktörer: Ann Kathrine Littke och Olle Sundström.Text:PetterMaaherrapetter.maaherra@varnpliktsnytt.seFoto:KrigsarkivertGöranÖberggoran.oberg@varnpliksnytt.se Publiceringsdatum 2004-10-19 i den numera insomnade värnpliktsnytt

Huvudpersonerna i Svenska Atombombs Projektet

Huvudpersonerna i atombombsprojektet Tage Erlander
Svensk statsminister mellan åren 1946 till 1969. Från början förespråkare, men kom efterhand att vackla i frågan. Riktade efter ett tag in sig på att hålla ihop socialdemokratiska partiet.Sven Andersson
Svensk försvarsminister i Erlander-regeringen, och enligt uppgift en av de varmaste anhängarna av bomben. Foa gavs ”utvecklad handlingsfrihet”, eftersom det tidigare tolkats för snävt.

n  Nausta bonyl

Arkitekten bakom bomben. Chef för laddningsprogrammet. Hade intima kontakter med regeringens innersta krets. Blev senare generaldirektör på Försvarets forskningsanstalt.Sigvard Eklund
Anställdes vid Foa redan 1945. Samordnade det civila programmet AB Atomenergi – där han var forskningschef – med det militära. Senare chef för IAEA, det internationella atomenergi organet.Nils Swedlund
Överbefälhavare
(1951-61). Stark anhängare av kärnvapen. Såg dem som nödvändiga för det svenska försvaret. Jobbade hårt för att övertyga regeringen om nödvändigheten.Torsten Rapp
Tog över som överbefälhavare 1961 efter Swedlund. Gammal flygare. Var inte lika aggressiv i kraven på kärnvapen, även om frågan alltjämt fanns med i underlaget till försvarsanslagen.Olof Palme
Rådgivare åt Tage Erlander (1963-64). Tog över efter Erlander som ny statsminister. Sekreterare i atomvapengruppen. Sågs som anhängare av kärnvapen. Mördades 1986.
Tage Erlander
Svensk statsminister mellan åren 1946 till 1969. Från början förespråkare, men kom efterhand att vackla i frågan. Riktade efter ett tag in sig på att hålla ihop socialdemokratiska partiet.

Sven Andersson
Svensk försvarsminister i Erlander-regeringen, och enligt uppgift en av de varmaste anhängarna av bomben. Foa gavs ”utvecklad handlingsfrihet”, eftersom det tidigare tolkats för snävt.

Arkitekten bakom bomben. Chef för laddningsprogrammet. Hade intima kontakter med regeringens innersta krets. Blev senare generaldirektör på Försvarets forskningsanstalt.

Sigvard Eklund
Anställdes vid Foa redan 1945. Samordnade det civila programmet AB Atomenergi – där han var forskningschef – med det militära. Senare chef för IAEA, det internationella atomenergi organet.

Nils Swedlund
Överbefälhavare
(1951-61). Stark anhängare av kärnvapen. Såg dem som nödvändiga för det svenska försvaret. Jobbade hårt för att övertyga regeringen om nödvändigheten.

Torsten Rapp
Tog över som överbefälhavare 1961 efter Swedlund. Gammal flygare. Var inte lika aggressiv i kraven på kärnvapen, även om frågan alltjämt fanns med i underlaget till försvarsanslagen.Olof Palme med Lisbeth

Olof Palme
Rådgivare åt Tage Erlander (1963-64). Tog över efter Erlander som ny statsminister. Sekreterare i atomvapengruppen. Sågs som anhängare av kärnvapen. Mördades 1986.

Tänk på att den stolta svenska neutraliteten aldrig varit speciellt neutral. Här kan man också lära sig att trotts alla förnekanden utåt sett så fanns det ett svenskt atombombsprogram. Så den dag du sätter dig bredvid en gammal norsk i Norge och denne reser sig för att du är svensk så kanske det inte alltid handlar om artighet utan om att Sverige släppte igenom nazisterna till Norge, på järnvägen och många norska dog på grund av just det. Kanske är det systern eller brodern till den gamle gubben som just reste sig och gick ur tiden för denna historia:

 

 

angel_basketball_illusionsLove fifty – wimbledon – Jingle & Chime –

Hemsida och hemsidor har väldigt många hem.

Hemsida    add         Lisa Holm  Elvanse

blogstats trackingpixel

Modet att förnya modus operandi

Att bryta gränser och göra det aldrig någon gjort förut.

Samsung NX1’s
Modet att öppna ögat rent objektivt

NX1’s
Men att ändå våga visa sig själv, genomlysa sina svagheter

NX1’s
Öppna nya vägar

Modet att visa det sköna i det enklaEller bara nya sätt att se gamla saker på

NX1’s

NX1’s

Spot life with Samsung NX1’s

Att föra över det ena till det andra – så effektivt att du kan glömma hur det gick till NX1’s
Rätt ut i naturen med det runda för att ta det fyrkantiga rent objektivt

Modet att Fota handspelets Att ställa sig mitt framför den där kommande kajaken mitt i forsen, blick stilla för att fånga svallvågorna av tidens fall.

modet att visa det modesta
Etta Nolla – Pinnnen bollen

Modet cycklar över avgrunden
Att bara cykla rätt över avgrunden, eller att bara vara lite högre för att ha modet att fotografera det heala från ovan.

Modet att göra det UTMANA
Att skapa något nytt, eller att visa på något nytt i allt gammalt.

 

Samsung NX1’s

Lite snabbare, lite bättre, lite mer Samsung

 

Det skulle vara väl motiverat att ge NX1 en utmärkelse bara för alla de fina tekniska framsteg vilka höjer ribban för både bildkvalitet och videoprestanda i sin klass. Men alla de höga prestationer insvept i en väl utformad kamera med en bra användarupplevelse . Vi måste också kredit till Samsung för riktigt innovativa om denna produkt
Det är den typ av produkt som vi skjuter fram gränserna och driver innovation inom hela marknaden .En bild som bildar bildning helt enkelt. Modigt är det att vara bäst!
Grattis till Samsung NX1 för att vinna Spot life Modet Mode Pris
blogstats trackingpixel

Organiskt liv i planetära system

Senaste modet efter Big bang verkar ha blivit utvecklandet av organiskt liv i planetära system.

De planetära systemet hänger samman utifrån en central punkt varifrån tidsspåret hänger fast och solen gör vågen i form av ljus – Detta faktum är vad organiskt liv i planetära system reflektera över.

as the s sense in the ups and downs - snake track in sand

Man träffas runt en mittpunkt och gör vågen – Man läser vågen –tightrope thinking subject. whats the objective magical thinking

side

Ja, man ser hör och lyssnar – Ljusets brytningar som ur spektralt index.

 

Motsvarighet alltid i opposition som tummen i en hand gör greppet möjligt. Så paradoxalt att göra att krafterna motverkar varandra?

O Position

S sense

-Eller gör de? Det är ju just kontrollen av detta som gör att vi kan greppa.

Negative Oposition to hold in the o position as edge in

Vågen i vågande väv

Att vända den vassa eggen inåt och göra vågen

I språkets säd dag1 Våg verkan botten upp sand bank

 

I språkets säd,

Com Pile in an arrow to warp PING we ol ean

Fångar vi vågen – Läser den och gör sedan vågen

 

Nyckelkopiering Ring Macroskop har mikroskåp det är objektivt

Ja i det stora och i det lilla, i vågtopp ens dalar. Så man sår en ås

Såpass

passa in

 

Passar Passar ej

Ingressen och rubriken

Typiskt ett typsnitt – mönster repeterande mönster av mening

 

 gears

Logga rytmiskt – Cirkelns Kvadratur

E=MC Square foot

Eller konsten att kvadrera en cirkel, ett gammalt geometriskt problem. Idag kanske mest betydande något i stil med gordisk knut.
göra hemsidaFrukt Fruktbar Fruktansvärd

i språkets säd

Sammanfattning

Ja ja, alla ska i jorden. Så livet hänger nog inte i mode eller modet att acceptera det. Även om det kan var skönt att för ett tag ge atomer och molekyler lite känsla av kropp och klädsamhet. Men när du lämnar bort och går och dör med din kropp och alla dessa molekyler och atomer, så kan vi nog alla inse att dessa är desamma som ögonblicket dessförinnan, så vad har egentligen försvunnit?

 

i ekot av en rundgång

Cirkulation

O position förmågan att handskas med ett grepp – Att nå och hålla om

Spot

Despot – Spot life the spot

Roboten Spot får sig en kick

Gyro Kompass kommer väl till pass, för den geospatiala navigationen. Som öglor till kedjor mot alla håll i riddarbrynjans uppgrundningar. Men visst krävs det visst mod för att visa att man kan stå även fastän andra får en kick av att visa att man klarar kicksökande roller.

blogstats trackingpixel

Kära Ban Ki Moon

Vi har beundrade sett på ditt ledarskap som generalsekreterare för FN, 10 år under rubriken på världens viktigaste internationella organisationen har du spelat en exemplarisk roll för att stärka handlingskraften i globala hälsofrågor och kämpat för medvetenheten om kvinnors och barns hälsa, den globala uppvärmningen och humanism. Men det finns en fråga som berör oss djupt.UN Ban Ki Moon FN

Under 2010 har FN-soldater från Nepal användas för att hjälpa till efter Haitis förödande jordbävningen och kolera förorenat avloppsvatten kastades från deras läger i landets största flod. Detta utlöste den största kolerautbrottet i världen, vilket resulterat i att mer än 30 000 haitier dött och mer än 2 miljoner drabbats.

6 år senare rasar fortfarande koleraepidemin -14 000 nya fall och 150 dödsfall har rapporteras i år. FN har ännu inte tagit något ansvar för att ha infört kolera i Haiti, trots att två undersökningar bekräftat dessa fakta.       

Vi applåderar det omfattande arbete som FN har gjort sedan 2010 för att förbättra hygienstandarden för fredsbevarare och stöd vaccinationskampanjer. Men vi är bekymrade över rapporter om att mindre än 20% av de medel som utlovats av FN efter utbrottet för att utrota kolera har använts.


Efterlyser du att göra mer intensifieras. 2000 brev sändes till FN från haitierna med berättelser om svårigheter. Diaspora ledare har uppmanat FN att installera vatten och sanitär infrastruktur för att styra bort koleran och för att kompensera offren. Att misslyckas med att acceptera FN: s ansvar sätter ett dåligt exempel för den haitiska regeringen att anta deras, säger de. Dina egna rådgivare kring människorätt har bett dig att svara. I stället fortsätter FN att hävda att FN är immun mot dessa påståenden.

Ban Ki Moon UN

FN: s tystnad har tvingat fram frågeställningen i en amerikansk domstol. FN har en enorm makt att agera. Men väljer att visa sin stora makt som ett uttryck för ignorans här-

Vi hoppas att du kan ta itu med det här problemet. Vänligen bara bekräfta fakta. Vänligen bekräfta orättvisan. Vänligen be om ursäkt för visad likgiltighet. Ansvar handlar inte om hämnd, ansvarighet handlar om det som behövs repareras så att försoning kan flöda. FN har länge betonat behovet av ansvarsskyldighet, vi uppmanar er att göra detta till en slutlig handling i din karriär som generalsekreterare. Tag ansvar, visas ansvar.

Ban Ki Moon

UN Ban Ki Moon FN

Vad kan skänka en större skönhet än modet att ta ansvar

för den styrka man själv styr över

 

 

 

 

Ban Ki Moon

 

———————————      —————————-

Sociala Modet

inte modest

Mode Modets Skönhet

Sociology from atom & cell to soul in correlating dash wing

blogstats trackingpixel

Modet att softa billigt och ha pengar till gott

VÅGA BADA I MODET

Tappa inte modet utan testa något nytt, modigt prisvärt och billigt

Softa på Stranden

Erbjudanden gäller från torsdag 30/6

Softa på Stranden

strandtunika

Strandtunika Mode till rätt pris

99.90kr
Badbyxor

Badbyxor

Badbyxor

59.90kr*

Sommarklänningen Sommarklänning

Sommarklänning

99.90kr*

Solhattar

Solhatt

99.90kr*

Hängmattan

Hängmatta

99.90kr*

 

Topp   Topp

ToppTopp Toppen

 

79.90kr*

Hängmatta   Jump-suit KOrgväska (2)    softa_26_topp  Sommarklänningen  Topp Lidl   Tshirt

Topp

59.90kr*

Toppen Topp

Topp

49.90kr*

Sarong

Sarong

59.90kr*

Shorts

Shorts

69.90kr*

Poncho Ponchon Sarong

Poncho

99.90kr*

KOrgväska

Korgväska

79.90kr*

T-shirt

T-shirt

49.90kr*

Haremsnbyxor

Haremsbyxor

69.90kr*

Jumpsuit

Jumpsuit

69.90kr*

*Reservation för slutförsäljning och tryckfel

1* Dessa artiklar finns ej i följande butiker: Liljeholmen, Danderyd, Fridhemsplan, Vanadisplan, Hammarby sjöstad och Södra Station i Stockholm; Heden, Linnégatan och Redbergsplatsen i Göteborg. Men kan mycket väl finnas i många andra Lidl butiker i Sverige, vad säger du om det?

lidl historyLidl historia

Lidl historiken startade blygsamt som en mindre livsmedels grossist i 1930-talets Tyskland. 1973 slog den första moderna Lidl butiken i Ludwigshafen, söder om Frankfurt. 3 personer arbetar där med runt 500 produkter.  Denna lilla Lidl butik är  grunden för Lidl’s expansion regional och sedan vidare ut i världen1973 Lidl Ludwigshafen tyskland   Vid mitten av 1980-talet hade Lidl över 300 butiker i Tyskland. Även Lidl fortsatte att växa i snabb takt har många av de trogna kunderna uppskattat att de enskilda butikerna aldrig förlorat vad som gjorde dem så tilltalande; bra värde för pengarna, bra kvalitet och god kundservice.

Under 1990-talet gick Lidl till att bli mer och mer en internationell butikskedja. Lidl butiker öppnades i Storbritannien, Frankrike, Italien och flera andra europeiska länder. Lidl blev med tiden en allt mer viktig aktör på den internationella marknaden.

År 2015 hade Lidl avancerat in på Topp 5 på listan över världens största återförsäljare. Med mer än 10.000 butiker och mer än 230.000 medarbetare vilka geografiskt sträcker sig från Irland till Cypern. Enkelt uttryckt, den största expansionen är bara början.

Lidl USA är resultatet av ett målmedvetet strategiskt försök att expandera till världens största marknad. Genom använde den senaste tekniken, mest effektivt i branschpraxis samt bra gammaldags hårt arbete, har Lidl USA kommit att bli en värdefull påverkare på hela den stora marknaden i USA från dag ett.

Få pengar över till annat, är nog den vanligaste orsaken till att folk väljer Lidl, vad säger du? Det finns en hel del översött slisk godis som jag gärna skippar, liksom en hel del mycket bra och prisvärda livsmedel och special grejor ibland.

 

 

 

blogstats trackingpixel

Modet att våga väga världen!

Välkommen till Modet att vara skön, helt enkelt ur-modigt skön! Men också modet att så modet till att våga vara modest.   Spotlife | Exklusivt Bloggnätverk. stödjer bägge delarna så att du slipper vara modlös och hängig. Det här är det första inlägg i bloggen. Du kan inte Redigera eller radera det. Bara kolla på det och kommentera det, är det bara att börja blogga! Och visa att du verkligen vågar ha Modet att länka! Hit.

Modet att följa modet men också att skapa ett nytt eget mode

kontorsttolsrallyts Mode och modet att skapa nytt Mode

Under ett kontorsstolsrally jag insåg att det sällan räcker att vara en smörare på glid utan att också kunna bli en glidare på smör

blogstats trackingpixel